En medelålders fyrabarnsfar som förtvivlat söker bäring i en tillvaro fylld av saker som han egentligen inte förstår. Skyndar sig nu beskäftig vän av ordning att påpeka med förnumstigt eftertryck. Tag denna lilla berättelse som en svidande lärdom, medborgare. Lås dörren i september och öppna den först när aprilsolen viskar ömma löften om snöfri vår. Jag blir nog aldrig vu.

K som i karin, kan själv och krumelurer. Ill-egal, där prefixet ill1 är något dåligt, nästan dåligt överrensstämmande med-ordet efter. Och egal något en inte bryr sig om. Så dagens svängande med illegalt komna flyktingar - blir då dåligt överrenstämmande med egalt komna flyktingar! Alla människor är ill-egala! Tisdag 22 februari 2011.

Att vara Kajsa, vilket i mitt fall innebär att vara mig själv är för det allra mesta helt underbart. Tillsammans med min son Niilo på 11 månader, och min sambo lever jag livet som en tjugofyraårig kommunikationsintresserad, bakgalen student i en liten trea högst upp i ett höghus i Mälarstaden Västerås. NU kommer det bilder! En rosig och glad Niilo hälsade på hos Charlotte, Fredrik och Albin.

Vi är mitt i vintern men ändå har jag haft en liten känsla av vår. solen har lyst och det har varit kring nollan och fåglarna kvittrat! Det är bara och ställa in sig på att än är det inte sant och det är lätt då det plötsligt kommer lite nysnö och termometern sjunker till -10! Men ljuset kan ingen hindra, helt underbart! Ljuvliga morgnar när himlen är ett konstverk från sovrumsfönstret! Eller när man ser solstrålarna in i vardagsrummet! I helgen hängde vi med Tove oc.