Det var ett tag sedan jag skrev något. Den enda läsaren jag har kvar har nu suttit i flera månader och tryckt sin blodiga pekfingerstump på F5-tangenten. Blodet rann ner mellan de andra tangenterna, torkade och bildade ett levrat rutmönster. Hans stol har, med hjälp av avföring, vuxit fast i hans nakna stjärt. Den enda vätskan han fått i sig är tårar, och han har ätit sina fötter. Det är lite sexigt, egentligen. Bloggen kanske verkar död, men den lever. Hans livlösa ögon läser meningen om och om igen.

Jag förstår att ni undrar över att jag så sällan uppdaterar här, och ni kanske kommer att upptäcka att jag inte kommer att göra det så ofta framöver heller. Det beror på att jag fått ett annat forum som jag måste, och vill, använda i första hand. ATAB producerar tidningarna Arbetaren och Arbetaren Zenit. Under tiden vi är på ATAB avser vi a.

Nästa freda är det konsert med Sob Pariassound och Ein Zwei Die i Argosstugan i majorna. Gammalt Egaliacrew som ligger bakom å de har tydligen en ny lokal på gång på Hisningen så kom dit å supporta lite vetja. Gillar man inte banden kan man ändå dra dit å äta nåt, få sig en billig öl och försöka föra en konversation med sina kompisar genom oväsendet. Alternativt komma dit i feta hörselkåpor och vara antisocial för den goda sakens skull.

Födelsedagsbarnets porträtt i twisted sisters stuk över hela låret. Har förståss hänt massa mer, .

Eftersom jag numera håller på att sluta kontrollera spisen bjussar jag på två OCD-låtar. Som en tjuv om natten. mitt facebook- och mitt mailkonto har blivit utsatta för en attack. mailen verkar vara ett jobbigt projekt att få tillbaka, men facebook borde funka imorgon. Nu ska jag vara skitsur och brodera en stund. Om din cuba libre har den här färgen rekommenderar jag lite extra cola.