Idag åkte jag och hälsade på farmor på sjukhuset. Jag tycker så synd om farmor, hon är så liten och svag. När jag kom hem så var jag tvungen att gråta. Det har aldrig gjort så ont att hålla inne tårar förut, för jag var verkligen tvungen att göra det. Det finns inga genvägar till den perfekta dumfan. Undrar när det ska kännas som att man har en familj på riktigt. Jag hoppas det är sant.

När ska bomberna falla? Var just på den vilosammaste och billigaste yogan jag någonsin varit på. Jag håller på att måla jag och mimmis nya header. Men den kanske blir ful. Eller så blir jag less innan den är klar och slänger den i sopan. Kanske är jag otacksam för att jag inte tar vara på chansen.

Hej jag har ju blivit hipster. Det här är så jävla bra. Mitt försök att förklara mig själv med två ackord. Jag tror att jag lämnar den här bloggen åt musikandet. Så jag har gjort en till. den är intim och så. så om ni känner att ni inte vill veta sånt här, läs då inte. Sometimes i picture girls in patterns, and i cry. Hej hej, hallå dagboken.