Landsort - Stockholms skärgårds sydligaste utpost. Det är maj, fräscht i luften och idel solsken. Kameran är riktad norrut från öns sydände. Ön är cirka 4,25 kilometer lång och runt 600 meter bred som mest. Egentligen heter ön Öja medan fyren och lotsstationen har namnet Landsort. Men eftersom det varit vanligt att kalla hela ön för Landsort sedan Hedenhös tid ungefär gör jag också det. Men även kvinnorna har satt sin prägel på ön. I form av ett arsel.

Sen fick jag en diagnos. Nu kämpar jag för att acceptera den. För att orka ta mig igenom behandlingen. Och för att bli den mamma min dotter förtjänar. För första gången på väldigt, väldigt länge befinner jag mig i ett tillstånd där ångestklumpen i magen inte går att mota bort, inte döva med någonting. Den tar upp all plats. Samma tankar snurrar om och om igen. Vad är det för fel på mig? Så bläddra.

Maiden har inlett världsturnén, och fick mig att vilja bli ryss för en kväll. Förra sommaren spelade Maiden huvudsakligen låtar från sina tre senaste plattor, och således var det inte oväntat att se nu flera gamla klassiker tillbaka i setet. Exempelvis The Trooper, The Number Of The Beast, Running Free, The Evil That Men Do och 2 Minutes To Midnight är ju pålitliga kort som alltid funkar i sammanhanget. When The Wild Wind Blows. The Evil That Men Do.