Refrängen är död - eller en bitter gubbjävel går loss. Men, kanske någon säger, har inte girigheten alltid styrt musikindustrin och har inte gamla gubbar i alla tider klagat över ungdomens musik? Jo, det stämmer, men jag vill påstå att så här illa har det aldrig varit med popmusiken. Samma någon påstår nu att jag överdriver och hävdar att om femtio år så kommer dåtidens experter hylla drops på samma sätt som vi idag hyllar Motown och tidiga Beatles.

Så var Vättern 2015 genomförd. Länkar till det här inlägget. Det finns ett blogginlägg som jag skrev för en del år sedan om mitt möte med munkarna på Östanbäcks Kloster. Nu när dagarna blir längre och tiden lider så kommer tankarna tillbaka. Länkar till det här inlägget. Ensemblen 6 februari på Josefs. Länkar till det här inlägget. 2015, smakar på det, vrider.

The Stylish Kid In The Riot. Den 30 november 2009 kommer jag alltid komma ihåg som datumet då jag tipsades om Mumford and Sons och lyssnade på deras skiva för första gången. Sedan dess har jag behövt en daglig dos. Fullständigt briljant! En lysande blandning av lugnt och lite snabbare, men allt helt underbart. Många har utmålat Jamie T som den som ska rädda britpopen, oavsett vilket så är han oerhört skicklig och talangfull. Från nya skivan Kings and Queens. I söndags spelades den viktigas.