En risig vecka har startat. Och Ama har lyckats komma över ett facit där alla menyer finns. Nåja En sak fixades till igår i alla fall. Den tar nog fina bilder den med. Publicerat av Ama de casa.

Mycket svår situation, ekonomisk, själstillstånd och vändpunkt. Den 13 mars förändrades mitt liv för alltid. Jag såg mitt första barn i ögonen. Själsligt bands han till mig. Ett band omöjligt att bryta. Jag skulle skydda honom till döden. Den 24 juni, tre år senare, hände det igen. Jag knöt an till mitt andra barn på samma sätt. Krisen är över för den här gången. Vänder mig mot ny lycka.

Avslutade 2017 med ett dopp i Vänern. Med några av Sjögurkorna! 3 grader bjöds vi på,. Efteråt skåla vi i bubbel. Må 2018 bjuda på många härliga stunder! Torsdag 28 december 2017. Ledigt kommer jag kunna ta! Strax är det dags att sät.

När jag var på läkarbesöket på fredagen råkade jag gömma mitt halsband på britsen. Sköterskan postade det till mig. Sambon undrade varför jag fått post därifrån och då berättade jag. Hade jag inte glömt halsbandet så hade jag inte sagt något ännu. Jag har återbesök hos doktorn nästa fredag. Undrar om Sambon frågar mig något då. Kanske lite rund under fötterna.

Skulpturer på ett hotell, Bali.

Såg i tidningen igår att årets vår är den segaste på 100 år, men nu är den äntligen här. I helgen åkte vårjackan på och de varmaste vinterstövlarna har gått i ide. Jag har överlevt både förkylning och Påsk.

Om livet, drömmar och kärleken. Februari - en tankspridd månad fylld av glädje och sorg! Idag kom mitt diplom, mitt efterlängtade diplom som jag kämpat för så länge! Det var en underbar känsla när jag såg brevet ligga vid dörrmattan och insåg att det kunde vara det jag väntat på. Nu sitter det fint inplastat i min massörutbildningspärm och väntar på att få utnyttjas.