Åsikter, tankar, handlingar och nya perspektiv från en tjugofyraåring i Stockholm. Vår vänskap är på riktigt. Utifrån skulle man säkert kunna tro att den går upp och ned, men så är det inte. Vänskapen är väldigt beständig och stabil. Känslorna på samma nivå alltid. Så har det varit i många år. Förväntningarna är rimliga och därför känner vi alltid uppskattning. Så tror i alla fall jag att det är. Så rimligt, så fint.

Har nu beslutat att lägga ner denna blogg. Länkar till det här inlägget. Här har det inte hänt mycket på sidan tiden. Har haft tankar på att stänga den. men vet inte, Kanske ska ha den kvar för att skriva av mig på. Jobbar nu som lärare, en massa att fundera över när man nu är ute i verkligheten och ser vad som händer här. En massa barn som har det jobbigt som ska hjälpas, men var finns all hjälp? Det kommer att komma.

Tisdag, april 10, 2012. Ibland är det svårast att finputsa. Det låter så summativt och indikerar att resultatet måste bli fint. Få min gestaltning och min uppsats att likna den verklighet jag vill förmedla. Jag har sållat bort en bild och har de två ansiktsbilderna kvar. Den tredje var inte viktig för resultatet. På väg till pedagogen har jag gått förbi Marit av Anne-Karin Furunes.

Malmö I love you! Tisdag 29 juni 2010. Jag har feber och det stör mig eftersom vädret är helt underbart, det är enda som är bra med det är det ger tid till reflektion efter ett minst sagt svettigt äventyr. Visst, gratis utbildning och gratis sjukvård, men om jag dödar en ko så ger det mig 4 års fängelse. What? Vi fick ju möjlighet att hänga med en hel del musiker som drömmer om ett nytt Kuba.

Jag bestämde mig för att göra ett Gratulationskort till min mor, som fyllde år häromveckan. Så jag satt uppe på kvällen och pillade med lila och blå pärlor. Tyvär kanske jag inte kommer att ha råd med alla julklappspärlor, eftersom jag har en flytt inplanerad. Länkar till det här inlägget. Kolla in den på YouTube.

Efter några timmar drabbades jag av kraftigt kaffesug och precis alldeles då tittade en söt nuna in i skulptursalen och frågade om det ville fikas. Som om jag hade kallat på henne i mina tankar! Senare kom även Hanna till skulptursalen, och vi arbetade då samtidigt en stund. Vi försökte vara tysta, men det gick i ärlighetens namn inte så bra. Jag vill dock poängtera att vi var väldigt. Hej och hur är läget.