Vill skriva om det jag just för stunden har behov av att skriva. Oftast är det lättast att skriva de dagarn när livet har tagit sig en gråare nyans, det är då själen måste ventileras genom det skrivna ordet. Kanske kan ses som en bitterfitta, kanske är det just vad jag är. Det är ingen titel jag vill ha, ettiketter är det andra som sätter. Vad ska det bli tro? Förvånansvärt länge sedan jag skrev, det är ju inte klokt egentligen.

När jag skulle hämta honom sprang han längst bort på dagis och ville absolut inte hem! Vad hinner man då med under de fem timmarna som han är på dagis? Söndag 16 mars 2014. Vi vaknade till en blå himmel, sol och knappt någon blåst. en toppen dag med andra ord! Fredag 14 mars 2014.

Jag börjar med att visa detta ordspråk. Men, vi kommer för alltid att vara en familj.

Denna vita kladdkaka med saffran och till det lingongrädde, bjöd jag mina goa medarbetare på idag. Önskar er alla en fortsatt fin adventshelg! Länkar till det här inlägget. Sorrylite glimtar i alla fall.

Man är aldrig så populär som när man. Som mamma är man aldrig så populär som när man pratar i telefon, sitter på toa eller när man tassat in i tvättstugan och tänt några ljus för att i lugn och ro köra ett yoga-pass. Gissa om jag kunde hålla mig för skratt? Men det tar sig. sakta men säkert! Länkar till det här inlägget.

Jag lovade att berätta om resan. och det var ganska längesen nu! Har börjat flera gånger, men har endera inte blivit klar eller tillräckligt nöjd för vilja att publicera. För hur ska jag kunna förmedla alla känslor och intryck på ett rättvist sätt? Har insett att jag inte kan skriva om allt i ett enda inlägg, det skulle bli en hel novell, så jag delar upp den istället och hoppas så att jag äntligen ska bli redo att dela med mig av mitt livs äventyr! Knappt had.

Nu är det dags, nya bloggen är färdig för användning. Det här blir mitt sista inlägg på den här bloggen, för den här gången i alla fall. Alla inlägg är flyttade, det mesta har färgats rosa och det känns redan hemtamt och trevligt på mitt nya place. Jag kan inte påstå att det är alldeles färdigmöblerat, men det finns i alla fall sängplatser och läshörnor för alla. Life as I know it.