En blogg, om mig, av mig och för de som vill och orkar läsa. Lördag, december 22, 2012. Dan före dan före dopparedan. Ja, så var jullovet här för sonen,. Som vanligt så här innan jul så är tiden fylld av att göra en massa. julskinka, sill, godis i stora lass och så var det ju alla dessa julklappar. Å för varje år, ska jag erkänna, att jag avskyr julen allt mer. Jopp, så är det faktiskt. Det var halvskoj under en enda period av mitt liv och det var när sonen var liten. Men nu? Fredag, oktober 05, 2012.

Segunda-feira, 7 de setembro de 2009. Todas as dores do mundo. Quando cheguei a encontrei com o rosto deformando, de tanto chorar. Os olhos encharcados e vermelhos, com lágrimas de sangue, pediam socorro. Como um náufrago em alto-mar. A madrugada muda, acostumada a só ouvir, passou a chorar também, bem caladinha, compartilhando a dor e angústia com Ela. Não era a primeira vez, mas tinha ânsia que fosse a última. Não suportaria mais outros travesseiros encharcados. Dores suas, alheias, passadas e futuras.