Jag är inte så bra på projekt. Inte långvariga i varje fall. Det förra höll i en månad. Men nu är jag tillbaka med lite små skrivpuff texter. En kedja är inte starkare än sin svagaste länk. Och den svagaste länken är du själv. Om du tror att du är stark, att du klarar allt, att det inte finns något som kan beröra dig, då har du fel. Så fort känslan finns där blir du svag. Svagheten utnyttjas av din omgivning.

Middagen oäten, bebisen obadad. Har du gjort klart rapporten? Nej den är oskriven än. Ringde det på dörren? Kom för allt i världen inte in, det är oöppet! Onsdag 12 november 2014. Vad är ett vräk? En som vräker sig ut över hela soffan. Eller den som blivit vräkt. Och inte längre har en plats att kalla hem. Vad är ett vräk? Som vajar i vinden. Om man säger det många gånger.

Även en krokig väg kan vara vacker. Livet har emellanåt varit tufft, men tack vare det, så har jag varit tvungen att omvärdera mycket, och är på väg att skapa mej ett liv jag känner mig tillfreds och harmonisk med. Det är en krokig och ibland väldigt stenig väg, men ack så vackra omgivningar. Speedy- min allra bästa vän. Sett in i era ögon. Länkar till det här inlägget.

Texter till ord eller rent av tankar kring alltet. Där går du, i vardagens eviga ilande. Går och går, som en hamster i ett gnisslade hjul. Följer gångar som trampats upp för längesen. Suckar och stretar, överlever. Så går det en tid, det rosa och vita falnar. Bruna kanter och krusiga spår. Det faller mot marken, likt snö i januari. Kvar blir det gömda, det som ännu bultar. Det bultar och växer, suger och kämpar.