Nu tar jag en paus. Det känns vemodigt, men jag skriver inte endast för min egen skull och det är så tyst på bloggen att det inte känns som om det är värt att fortsätta just nu. Så det blir åtminstone en paus för ett tag framöver så får jag se hur det känns. Ett speciellt tack till Karin som inspirerade mig att starta denna bloggen i maj 2008 och tack till alla som läst till och från under dessa sex år. En belgisk tradition är att m.

Just nu funderar jag väldigt mycket. Det är till och med lite svårt att skriva om, för jag vet inte alls vad jag känner från dag till dag. Vissa dagar är det otroligt tungt och andra dagar känns det mindre jobbigt. Jag kommer göra allt i min makt att hjälpa dem att bli trygga och starka individer, jag ska ge dem allt stöd dom behöver och jag ska kämpa för dem! Men oron och tankarna äter mig inifrån just nu och det är inte helt lätt att hålla huvudet högt just nu.

Kilo jag gått upp sen jag kom hit. Just det, kom på vad varningssymbolen i bilen betydde, lågt tryck i däck! Farfar och Judy på museum. Vi såg dödahavsrullarna och en utställning med foton från Vanity Fair. Jag och Judy på teater. Jag och farfar finklädda inför konsert med verk av Prokofiev och Shostakovich. Jag köpte en mössa på hantverksmässan. Jag är glad när jag är varm. Jag tar seden dit jag kommer. Middag med Lisa och Sar.

En riktig skidhelg på hemmaplan. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. En riktig skidhelg på hemmaplan. Skåning som bor i Östergötland. Hur gick det till? Visa hela min profil.