Work like you don t need the money. Love like you never been hurt. Dance like nobody is watching. Hmm det var visst en månad sen jag var här inne. Jag har efter en skön semester i Egypten haft sjukt mycket att göra både på jobb och privat. Kul att se att ni trots oooootroligt dålig uppdatering och vid uppdatering ointressanta inlägg, fortfarande är inne här och hoppas. Vet inte helt om jag har så mycket att komma med just nu.

En dag kommer jag vara allt det där som jag inte visste att jag behövde vara om jag inte kommer ihåg vem jag är. Såg en dokumentär om Susan Boyle och slås ibland av att alla människor har något att säga. En historia att berätta men att man liksom först måste uppnå någon form av status för att det ska räknas. Jag har kreativitetsproblem och vill lägga ner hela skiten för det blir ändå aldrig bra. Jag kanske bara går och tror att jag måste men egentligen finns ingenting där och.

Hade jag en blogg? Är ju inte speciellt aktiv här men någon har vart inne och besökt mig! Nu ska vi inte göra detta till en vana. Kanske dags att lägga ner eller ska man fortsätta? Det händer ju inte så mycket här i bloggen. Att jag har tröttnat är nog ursäkten, eller att det händer allt för mycket just nu. Jobbet äter bokstavligen upp mig, all energi försvinner. Får se hur det hela urartar sig. Skönt att bara ha slappat ett par dagar.