Kärlek, mat och livet! Nu är det dags. Jag säger tack och hej till den här bloggen. Efter ganska exakt två år med familjenc. TID! MEN jag har länge saknat att skriva. Skriva om helt betydelselösa grejer, om saker jag ser utomhus som ger mig en idé. Störiga människor som jag bara måste printa ner ett par ord om. Det känns inte rätt att göra det här.

Now you can read all posts by WAP on your cellphone.

Även fantastiska sju veckor långa resor i Sydamerika och Karibien har sitt slut. Det var nu dags för oss att säga tack och adjö till några härliga äventyrliga minnesvärda veckor! Klockan 11. 30 gick taxin och ca 19 timmar senare stegade vi in genom ytterdörren till vårt eget hemtrevliga hus. Om jag ska sammanfatta mina starkaste minnen från resan, i sann list-frossar-anda, får det bli. 2 Den regniga och mulna morgon när vi gick upp långt före gryningen, vandrade de sista kilometern.

Det är alltid något på gång i en trebarnsfamilj. Måndag, maj 14, 2007. Jag har just langat in 18 ex av nedan nämnda bönburgare i frysen, och fyra st puttrar i stekpannan till lunch åt mig och maken. Länkar till det här inlägget. Jag som inte ens åt Broccoli för 8-10 år sedan och som så sent som förra året fick kväljningar av minsta lilla böna! Så gott är det faktiskt inte med kött tycker jag! Sååå pepp pepp, våga prova du också! Jag önsk.