Friday, 18 January 2008. I am back home now. As the sliding doors on Stockholm ARN opened, I stepped out to meet dad. But my two pirates were also there to my surprise, with flowers and pirate flags! I think I just let out a scream and ran towards them, trying to capture it on film. The Japanese in me never rests. Would she remember me? Be happy or shy? Smiling and giggling.

När en blomma bryts av i sin vackraste blom. Då blir marken så trist och så fruktansvärt tom. Men kanske ändå att det någonstans, finns en äng eller undangömd skreva,. Dit blommor som brutits för tidigt får fortsätta växa, dofta och leva. Har det gått 13 långa år. Sedan vi satt vid mammas säng, hemma i arbetsrummet som blivit hennes sjukrum, och med alla känslor i världen höll hennes hand i det sista andetaget. Att jag haft min mamma.

Jajamensan, nu har vi startat en vardagsblogg också. Sedan vi kom hem från Nicaragua har vi saknat att skriva av oss här på bloggen. Släkten har också efterlyst lite bättre rapporteringar om Dolly. Välkommen dit för att läsa om våra nya äventyr. Postat av Johanna and Ola. Vi träffade en kille för några månader som hade hängt i Managua i en vecka i väntan på nytt pass och då var han amerikansk medborgare.

Los Zapatas är Erik, Alis, María José och Patrik. Vi är i Elche eller Santa Pola eller Managua, men oftast i Göteborg. Och så pågår det med text ibland och en bild ibland. Torsdag, januari 17, 2013. Lördag, juli 21, 2012. Måndag, juli 02, 2012. Fredag, juni 22, 2012. Inga kläder behövs, krypträning när den är som bäst. Måndag, juni 18, 2012. Lördag, maj 12, 2012. Tisdag, maj 01, 2012. Tisdag, april 17, 2012. Fredag, april 06, 2012.

Jag önskar dig inte guld mitt barn, ej heller pengar eller makt. Jag önskar dig modet att vara dig själv och stå för det du sagt. Jag önskar dig inte en stenfri väg , men kraften att vägen gå. Jag önskar dig kärlek i rikligt mått och vänner att lita på. Många roliga minnen väcktes till liv! För övrigt rull.