Född och uppväxt i lilla festivalstaden Hultsfred. Bor numera i Skånelandet med sambon och våra två barn. Ledig lördag och vi fördriver tiden med att fixa årets önskelistor. Liam fyller 7, jag 32 och Milla väntar mest bara på tomten. Och det bästa av allt. Två dagar ledigt med hela familjen återstår. Jag springer ut och visst kan ungen cykla.

Vet ni, vet ni, vet ni! HÄR ÄR MIN NYA BLOGG! Det är med lite sorg i mitt hjärta som jag gör detta sista inlägg på jumpingjempa. Bloggen är så gott som klar. Den finns där och allt. Jag fattar helt enkelt inte vart jag ska logga in och göra mina inlägg. Har ju iofs inte hunnit kolla igenom saken så jätte noga. Så nu blir det ett litet sista inlägg här idag dårå.

Jag är så dålig på det här med kontinuitet i mitt bloggande. Länkar till det här inlägget. Idag kom räddnigen som från ovan. Min megaröda, coola hårtoning som jag la till med för ca 3 veckor sen, har inte sett så cool ut längre efter ett antal tvättar. Helst på en gång med! Anledn.

Lite om mig, lite om oss och lite om allt! Och så kom Milo! Tänk att vi lyckades. Lördagen innan, den 12. e, var det som jag nämnt kalas för Milos kusin Elsa. Det var ganska svårt att hålla sig för skratt när vi pratade om torsdagen med stort T. På söndagskvällen pratade jag med min mamma som berättade att hon redan var nervös och att legat och tänkt på det under natten. Hon tyckte det var en evighet tills torsdagen. Under tiden bedövning och sånt sattes, hade .