Alltså, mina barn är det som gör att jag orkar varje dag. Finns inget bättre än att ligga o mysa med dom. När man kommer hem från jobbet o är helt slut. De känns som jag lagt ned bloggen, även om jag tänkt ofta på den och tänkt uppdatera den. Men nu känner jag att jag verkligen behöver skriva av mig lite. Vi har varit tvugna att ta de hemska beslutet att låta Siri somna in. Orden har tagit slut o dom som känner mig vet att de händer inte ofta.

Man nästan skäms för att an inte hinner skriva nåt här. I kattgruppen har det blivit total harmoni sedan Alma flyttade, visst går det inte en dag utan att hon får en tanke. Ja eller total var väl kanske att ta i lite, jag har ju Junii som fattade detta med att roa sig på natten med att snacka en massa när matte vill sova så det blir uppvaknande vid 04.