Den här bloggen har nu gjort sitt, jag känner inte längre lusten att uppdatera den. Tiden går åt till min underbara familj. Jag börjar så smått komma igång med träningen efter graviditeten och kommer dokumentera detta i en blogg. Blir det ordning på den så lägger jag ut adressen här så småning om. Min sporadiskt påfyllda receptblogg, Middag hos oss. Finns kvar ute i etern och underhålls när mannen ber mig komma ihåg något jag lagat.

Så hade det gått dagar som blivit till veckor som blivit till månader. Allt som oftast känns det mest som vi sitter fast i något virrvarr, samtidigt rullar allt så vansinnigt fort. Disa började skolan i höstas. Förskoleklass för att vara noga. Det blev en stor omställning. De fick hans hjärta att slå.

Känner att denna blogg ska få ta lite paus ett tag. Har ett annat projekt på gång nu istället, och ni kan följa mig på följade blogg. Inte undra på att det är krig i världen. Eller är dom helt enkelt en frukt? .

Jag har haft en Ängel i min Famn. Följer strömmen och testar denna sidan istället. Vi får se hur det går. Jag måste först och främst tacka för alla fina kommentarer jag får. Tack Tack! Som ni ser så är jag ingen vidare uppdaterare. Är så mycket annat som själ tid nu när solen lyser. Sen lever vi lite av ett pensionärsliv här för tillfället innan 22. 30 så sover vi på helgerna. Och nån eller ett par sidor i Matteboken.

Kvinna, kräfta, mamma till 3, sambo, dotter, barnbarn, lillasyster, storasyster, kaffedrickare, seriefreak, filmfanatiker, mammaledig, naturälskare och mycket mera. Håller på att rensa .

På att hur jag än gör så går jag knappt ner ett gram. På att känna mig så ensam om dagarna. På alla alla satans grejer som inte lyckas hitta sin plats här hemma. På parasithelvetet som gör att inget känns rent. På att bo i lägenhet. På att det ska vara så jäkla svårt att komma sig ut om dagarna. På att det blåser så fort solen strålar.

Utbildning i ICF och rastlöshet. Jonas är i Norge för andra veckan.

Knappast ett sms och en cigg iallafall. Hittills har jag jobbat 54 timmar den här veckan, och har 17,5 timmar kvar, kämpa kämpa säger jag! Jag är trött och har ont i hela kroppen, har nyss tagit ett bad och nu ligger jag i soffan i pyjamas. Älsklingen har lovat mig tacogratäng till middag, för jävla underbart.

Nu är det maj månad. En gång om året när hans födelsedag närmar sig, så är han väldigt nära. De andra dagarna är så upptagna av småsystrarna, precis som det bör vara. Han som bara finns på bilder. Och för alltid min största längtan. Idag har jag och Guila varit och grillat vid Delsjön, tillsammans med andra familjer i spädbarnsfo.