Bloggen är långt ifrån vad den brukar vara. Tiden räcker knappt till eller så går den alldeles för snabbt. När vår lilla familj gick från ett barn till två blev den plötsligt så mycket större! I bland är det svårt att hinna med en fyraårings tempo samtidigt som man har en pyttemänniska att ta hänsyn till. Vårt bästa och jag tycker faktiskt att vi är ganska bra på det! Lördag 23 mars 2013.

Det är svårast med det som är närmast. När människor i min närhet fyller år brukar jag ibland skriva en rad om dem. Typ att jag gratulerar den omtänksamma grannen som klipper gräsmattan med nagelsax eller den pedagogiska kollegan som till och med får mig att fatta. Det brukar gå rätt lätt. Att jag vet att han kommer fortsätta att vara den bästa människan, pappan och vännen minst lika många år till? Nä Det finns inga såna ord.