I woke up t 8. It was pretty stressful at work, but I prefer that pace. So what the hell is it then? I had breakfast at 9 AM. Though I have three problematic problems.

Allt är precis som vanligt, det var det redan från första stund då jag landade i Sverige och mina kompisar höll ett kladdkaka-donut-ballerina-tårta-party för mig mitt i natten på en gräsplätt vid parkeringen på Landvetter. Allt var precis som det brukar vara. Vad hände med saknaden och allt jag inte är van vid hemma? Det är som om jag varit här hela tiden. Även om det var så normalt att ha på den förut. Jag kanske har lite hopp om det. Nu ska jag leva i sverige igen, dett.

Äntligen har man en fredag helt själv som jag spenderar framför viaplay med kaffe och ett skissblock. Det var längesen jag fick sitta hemma en fredag och bara ta det lungt. New york state of mind. Äntligen ska jag få återvända till staden som aldrig sover! Om tre veckor åker jag och syster till USA för att njuta av storstadslivet.

Det känns bra, men tomt. Jag saknar Japan, mitt liv där och alla mina vänner. Det börjar redan kännas läskigt avlägset, overkligt, som om mina tio månader där var en dröm. Så, tills vidare håller sig Veronica i Sverige, och bloggen får ligga på paus. Inte för att jag skrev så mycket när jag var där heller, haha.

Hoppas bilderna kan göra den lite rättvisa. Idag är det den 30 augusti 2012. 1 år sen drömmen jag haft i 3 år gick i uppfyllelse. Bloggen kom lite i skymundan av någon anledning nu under sommarlovet, fy på mig, det bara blev så. Men jag är helt inställd på att jag ska avsluta den! Onsdag 25 juli 2012.

It s all for moments like this. Var ett tag sen nu, har inte orkat uppdatera men idag är jag hemma från skolan. Har världens värsta förkylning! Hatar att var sjuk! Två av mina kompisar ska på maryville high school s prom ikväll och jag önskar att jag kunde vara med och göra dem i ordning men jag som är sjuk borde nog stanna hemma i stället. Vi får vel se om jag mår lite bättre senare.

Trevligt hur jag upptäcker att den här bloggen är något ouppdaterad. Har varit hemma sedan mitten av juli, men som vanligt så blir jag lite nere och orkar inte riktigt med att uppdatera här. Nu är det bara en vecka kvar tills jag lämnat Japan och Tokyo för denna gång! .

3 の 4 part 2. Tänkte förtsätta skriva lite om min söta klass. Och så håller de på så. Handboll gör typ samma sak fast inte lika högljudt och ofta. Om karate har uteträning springer dom ochså runt och skriker, fast det verkar mest vara random ljud. Baseboll håller alltid på med någon hoppgrej som ser galet jobbig ut och som de måste råkna högt till, typ ETTTVÅTREFYRFEM. Sen när vi kommer in till dansrummet har vi kendo brevid oss. Behöver jag säga mer? XD Om ni lägger hakan mot n.

Fredag, maj 25, 2012. Nu är det ungefär 3 veckor sedan jag kom hem, och jag kom på att jag inte ens öppnat bloggen sedan dess. Men nu tänkte jag att jag skulle göra det, bara för att få ett avslut på det hela. Så det här blir mitt sista inlägg någonsin på den här bloggen, tror jag. Vad har jag och säga nu då? Och nu har jag fått nog av den här bloggen. Får se om jag startar en ny, om allt och ingenting. Men allt det är sant, så om du funderar på att åka - gör det! Year12 balen.

Foreign exchange student in Nagoya, Japan.