Jag är fortfarande inne i en ny deckarvurm som började när jag råkade läsa Leona tärningen är kastad. Efter att ha gett smakebit från den förra veckan och be om tips på liknande författare fick jag två författartips i kommentarerna, Ninni Schulman och Tove Alsterdal.

Om konsten att göra det man vill, samtidigt som allt det andra. Jag har alltså börjat redigera min novellsamling igen. Förutom att klättra i träd. Har jag gjort ett försök med det här fruktansvärt svåra att sammanfatta alltihop till en baksidestext. Jag tänkte helt fräckt testa den på er. Om ni läste det nedanstående på baksidan av en bok ni höll i handen, skulle ni vilja läsa den då? Sylvia är rädd för att bli galen.

Under julhelgen sände Svt en repris av. Om författarinnan och Nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Vi får följa med under två korta perioder, den första 1895 och den andra 1909. Nu ringer vi in modets och hoppets år, tycker jag. Inför 2017 har jag funderat mycket kring process och mål.

Like or no like? Nu har jag funnits på Facebook i snart två månader och på Instagram några veckor, så nu anser jag mig kvalificerad att uttala mig om sociala medier. Mitt omdöme? Alltså, verkligen. Hur orkar folk? Facebook är som ett sådant där kontrollrum på en tv-station där man kör alla kanaler samtidigt. Skvalet av folk som skriker i mun på varandra är öronbedövande. När man ser deras inlägg, så är det som om de blivit främlingar.