Om livet i allmänhet ur en normalstörd medelålders morsas perspektiv. På kultursidan - en hel del nytt! Det är ju tur att man har kompisar med koll! Musikalgalan framfördes av idel amatörer - men nog så proffsigt. En helkväll med orgelmusik i kyrkan, trerättersmiddag och det ena sångnumret bättre än det andra. Sketcherna var av mindre pretentiös revykaraktär, men visst skrattade vi! Och - jag hade ju sånär glömt! Tack nya musikläraren, duracellkaninen och glädjespridaren Camilla.

I prolly just post anything that hits me because this is my territory. Friday, September 11, 2009. Thank you all who have been following Agape and Phileo. Will no longer be an active blog, because latest postings are transmigrated to www. Kindly click on the Nuffnang adverts to help me get rich er. Wednesday, September 9, 2009. Tuesday, September 8, 2009.

A revamped version of Agape vs. Most of the time I just shut myself down.

Kall som is, behöver man vara. Även när det kokar inuti. Sätter ett blixtlås på munnen. Så kanske jag kan låta bli. Kall som is, inte hoppas. Ingen glädje ska tas ut i förskott. Ändå står jag med öppen hand. Jag kan ju aldrig låta bli. Kall som is, försöker jag vara. För att slippa bli rädd. Övertygad om att aldrig räcka till. Kan jag ändå inte låta bli. Och få en käftsmäll till. Hur dum får man bli? Upplagd av Griniga Malena. Länkar till det här inlägget.