Det har allt varit några trevliga månader, med lite mer post än normalt. Men, som med det mesta annat måste även detta någon gång ta slut. Figur som höll på att k.

why? Was the earth put here just to nourish human loneliness? Klockan är blott åtta och jag är redan så trött att jag ska lägga mig i sällskap med lite Haruki Murakami och sen somna med boken i ansiktet.

Här är den nya, så att säga. Epoken Kung Gösta går mot sitt slut. Dessa har egentligen bara fått en plats för att jag varit för lat för att skriva texter jag i efterhand kan känna en viss stolthet över. Sådana texter har emellertid också förekommit, om än i alldeles för liten utsträckning. Inlägg i stil med Skolstarten 2009 - en parentes. Den eviga ungdomens källa? Och Tankar och tankar. Det här blir som .

Slutprodukten går nu att ladda ner härifrån. När jag skriver det här är det tretton minuter kvar av februari. Det innebär att det är tretton minuter kvar av mitt buddhistiska leverne. Tretton minuter som jag kommer att tillbringa framför datorn, om ingenting väldigt oväntat inträffar. För en stund sedan ringd.

Hade herr Bergstrand på besök här ikväll. Det var väldigt fint, vi lyssnade på Ulf Lundell och pratade kärlek. Naivt superpretentiöst, tro mig, jag vet, men det är fan gatt änd. Och ja, han kommerju hem snart.