Har dragit länge på detta inlägget - det sista. Har under en längre tid känt. Att jag inte är beroende på att förmedla mig på samma sätt som jag gjorde i början. Helt otroligt vad fort det går! Ska gå in på en sida och göra bloggen till en bok. Vet att vi kommer ha mycket glädje av den i framtiden och Freja kan själv läsa om sin turbulenta. Vad mycket ni har fått stå ut med! Bottenlös kärlek och omtanke.

8211; i ett landskap av kromosomer. Ett pst, ett hej. Kanske vore det på sin plats att hojta till lite. Helene undrade här i en kommentar hur det var och ja. Molly har blivit större, inte så att det syns, men definitivt så det hörs! Hon har inget tal och ska vi säga att hon kompenserar det med att skrika? Det där blev ju inte så muntert. Vi mår helt ok! Vi har det lite tufft nu bara. Mollys frustration blir ju även vår.

Det var länge sedan vi sågs nu. Min energinivå har varit i bott. Jag har inte orkat någonting förutom det som måste göras. Jag kan väl börja med att säga att vi mår bra. Harry har vuxit en massa och utvecklingen går i en rasande fart. Jag har inte orkat skriva, nästan varit rädd för att logga in här. Jag vet inte om ni finns kvar? Vi kom precis hem från en härlig solsemester på Mallorca. Det var skönt att bara få vara och utan måsten.

En kort sammanfattning på några omtumlande dygn. Unique - The rare chromosome disorder support group. Noc - Har ditt barn en ovanlig kromosomavvikelse? En drake lyfter bara i motvind. En kort sammanfattning på några omtumlande dygn. På iva var vi ca 1 dygn sen blev det ner på avd 323 igen och in på övervakningsrum i två dygn, idag blev det eget rum och av med en massa slangar och sladdar, har inga alls nu! Juan gick iväg till Rona.